Someday is today
Jag trodde faktiskt inte att jag skulle sakna örjan, men det gör jag!
Jag är redan less på att gå i stan, det är sånt jävla fläng hela tiden,
Man ska passa bussar, man går på en skola där man inte ens känner 75% av folket, man måste kliva upp tidigare och spändera mer tid i en buss
Fyfan för stan känner jag just nu
Och jag saknar verkligen folket som gick på örjans, man tog alla bara förgivet för man träffade ju lix alla varje dag men det gör man ju inte längre..
Jag saknar att man kände sig så säker på örjan, jag var ju nyss äldst och kunde styra och ställa men nu är man bara en liten skit i mängden, en av hundratals.
Plus att jag saknar min klass! och våra lärare..
Sitter och kollar på en bild på klassen nu och typ halvflännar, känns som allt gått så fort och att det var 10000årsen vi faktiskt var en klass
Saknar er mina fina vänner:( buhuhuh
Kommentarer från er söta läsare.
Trackback